Stugan på fyrtio kvadratmeter som ska bli ett hus på hundra: vad det gamla husets stomme och grund klarar och inte klarar, hur en tillbyggnad ritas så att det nya bär och det gamla blir en del, vad detaljplanen för fritidshusområdet tillåter, hur vatten, avlopp och el löses för året-runt-bruk, hur bygget delas i etapper med familjen kvar och när stugan ska rivas i stället

Uppdaterad 11 september 2026 · Byggfirma Huddinge

Fritidshuset från femtiotalet är fyrtio kvadratmeter på plintar med en stomme av 95-millimetersreglar, ett tak av papp och ett kök med sommarvatten. Familjen som ska bo där året runt behöver hundra kvadratmeter, isolering, ett badrum och ett kök som fungerar i januari. Vägen dit är en tillbyggnad som är större än det ursprungliga huset, på en grund som bär, med en stomme som tar det gamla huset i famn – eller en rivning och ett nytt hus, när stugan inte är värd att bygga runt.

Här går vi igenom stommen och grunden, tillbyggnaden som bär, fritidshusplanen, VA och el, etapperna och gränsen mot rivning.

Stommen och grunden

Ett fritidshus från femtio- eller sextiotalet står på plintar eller en tunn grundmur utan isolering, med bjälklag av klena bjälkar över en ventilerad krypgrund, regelväggar med lite eller ingen isolering och ett tak som bär snölast för sin tid. Grunden kan användas om plintarna står stadigt och bjälklaget är friskt, och huset kan då isoleras och få ny yta; grunden byts om plintarna satt sig eller bjälklaget har röta. Stommen bedöms bjälke för bjälke. Ett fritidshus med frisk stomme på stadig grund är värt att behålla; ett med röta i syllen är det inte.

Tillbyggnaden som bär

Tillbyggnaden ritas som det nya husets huvuddel: sovrum, badrum, kök, i en volym som bär sig själv på egen platta, med det gamla huset som ett rum eller en flygel. Det gamla huset lastas inte med något nytt – inget nytt bjälklag, inget nytt tak som vilar på dess väggar. Tillbyggnaden får ett tak som möter det gamla i en ränndal eller som täcker båda om det gamla taket ska bytas. Fasaden på båda delarna i samma material och kulör så att det blir ett hus, ofta med det gamla husets panel bytt i samma projekt.

Fritidshusplanen

Många fritidshusområden har detaljplaner från sextio- till åttiotalet med byggrätt på 60 till 80 kvadratmeter, ibland mindre, och krav på avstånd som gjordes för stugor. En utbyggnad till hundra kvadratmeter ryms inte utan avvikelse, och avvikelser av den storleken medges sällan. Kommunerna har på många håll gjort nya planer med större byggrätt för att området ska kunna bli permanent, och det är den planen som ska kontrolleras först. Attefallstillbyggnad på 15 kvadratmeter och attefallshus på 30 ger yta utöver planen. Vi räknar byggrätten innan något ritas.

Vatten, avlopp och el

Sommarvatten från egen brunn i en grund ledning ersätts med kommunalt vatten där det finns – ofta nydraget i området – eller med en ny frostfri ledning från brunnen. Avloppet ansluts till kommunalt om det finns, annars ny enskild anläggning godkänd för permanentboende. Elen uppgraderas till trefas med större huvudsäkring och ny central. Allt dras i ett schakt till tillbyggnaden och det gamla huset kopplas om. Det är ofta halva kostnaden för hela projektet och ska vara klart innan tillbyggnaden byggs, eftersom det avgör var badrum och kök kan ligga.

Etapper och gränsen mot rivning

Etapp ett: VA och el, tillbyggnaden med badrum, kök och sovrum, familjen bor i den gamla stugan under tiden. Etapp två: den gamla stugan isoleras, får ny yta och kopplas ihop, familjen bor i tillbyggnaden. Det ger ett hus på ett år med familjen på plats hela tiden. Gränsen mot rivning: när stommen har röta, grunden satt sig, planlösningen inte går att få ihop eller när stugan är så liten att den blir ett rum som kostar mer att renovera än att bygga nytt. Då rivs stugan och tillbyggnaden blir hela huset. Vi räknar på båda och visar vad stugan tillför.

Fritidshus till permanent

Så ser det ut i Huddinge

Vanliga frågor